وەسف
In this 354-page Persian-language study, Johnny Galbot examines how global capitalism and the dominant social sciences shape the fate of the Kurdish people. The introduction argues that much of contemporary sociology and anthropology, especially in the American and British traditions, has failed to define social life properly and has spread a distorted picture of Kurdistan, in which the Kurdish democratic and liberation movement is presented as terrorism and the division of Kurdistan between four states is hidden behind talk of territorial integrity. Drawing on Hegel, Romantic philosophy and Abdullah Öcalan’s Manifesto of Democratic Civilization, the author discusses false consciousness, class society and the role of education. Later chapters deal with multinational states, the relation between majority and minorities in Turkey, post-Saddam Iraq and Iran, and democratic self-government as an answer to the national question.
In the original language
کتاب «پدیده جهانی شدن و آینده کردستان» نوشته خانی گالبات، پژوهشی ۳۵۴ صفحهای به زبان فارسی است درباره تأثیر سرمایهداری جهانی و علوم اجتماعی مسلط بر سرنوشت مردم کرد. نویسنده در مقدمه استدلال میکند که جامعهشناسی و انسانشناسی امروز، بهویژه در سنت آمریکایی و انگلیسی، زندگی اجتماعی را درست تعریف نکرده و تصویری وارونه از کردستان ساختهاند؛ تصویری که در آن جنبش دموکراتیک و رهاییبخش کرد تروریسم معرفی میشود و تقسیم کردستان میان چهار کشور در پس گفتمان تمامیت ارضی پنهان میماند. او با استناد به هگل، فلسفه رمانتیک و «مانیفست تمدن دموکراتیک» عبدالله اوجالان، از آگاهی دروغین، جامعه طبقاتی و نقش آموزش سخن میگوید. فصلهای بعدی به جوامع چندملیتی، رابطه اکثریت و اقلیت در ترکیه، عراق پس از صدام و ایران، و خودگردانی دموکراتیک بهعنوان پاسخی به مسئله ملی میپردازند.
På svenska
I denna persiskspråkiga studie på 354 sidor undersöker Johnny Galbot hur den globala kapitalismen och de dominerande samhällsvetenskaperna påverkar det kurdiska folkets öde. Inledningen hävdar att stora delar av dagens sociologi och antropologi, särskilt i den amerikanska och brittiska traditionen, inte har definierat det sociala livet rätt och har spridit en förvrängd bild av Kurdistan, där den kurdiska demokratiska befrielserörelsen framställs som terrorism och Kurdistans delning mellan fyra stater döljs bakom talet om territoriell integritet. Med stöd i Hegel, romantikens filosofi och Abdullah Öcalans Den demokratiska civilisationens manifest diskuterar författaren falskt medvetande, klassamhället och utbildningens roll. Senare kapitel behandlar mångnationella stater, förhållandet mellan majoritet och minoriteter i Turkiet, Irak efter Saddam och Iran, samt demokratiskt självstyre som svar på den nationella frågan.





پێداچوونەوەکان
تا ئێستا هیچ پێداچوونەوەیەک نەنووسراوە